charlottecronquist

Hur kan den som stå utanför veta vad som sker på insidan?



Ganska ofta förundras jag över att så många människor ”vet” hur något är, trots att de själv saknar erfarenheten eller in-sikten.
Saker eller företeelser kan se helt olika ut beroende på perspektiv - och på kunskap.
Jag tränar fortfarande på att inte döma andra eller annat osett, även om det inte är lätt.

Jag väljer att använda tantra och "nyandlighet" som exempel i det här inlägget, men det skulle lika gärna kunna vara något annat. Du som läser kan ju reflektera över om det händer att du har erfarenhet av något som andra dömer, utan att ha sett vad det verkligen är.

Så många gånger jag har mött människor som ”vet” vad tantra är och avfärdar det, till exempel för att vara flummigt, vara en religion, dra till sig konstiga människor, sexfixerat, långsamt… 
Samtidigt verkar det finnas en nyfikenhet för tantra, för något har gjort att de har skaffat sig en uppfattning, trots att de inte gjort minsta tantrameditation, workshop eller kurs.
Ibland möter jag personer med tvärsäkra åsikter om tantra, kanske efter att ha läst några artiklar eller inlägg om det, men fortfarande utan egen erfarenhet.

Under de senaste tjugo åren har jag gång på gång gått in i på förhand okända rum för att gå en workshop, kurs eller utbildning. Så gott som varje gång har jag föreställningar och rädslor med mig in i rummet, för naturligtvis har jag hört pratet i förväg. Rädslans prat. Självklar har jag också hört dem som uppmuntrat mig att gå in i rummet och utforska det själv, det finns de som säger att livet förändrats eller förbättrats tack vara tiden i rummet och det finns också de som varnar för de här rummen, som talar om risken för (re)traumatisering eller att de som går in i rummen blir helt världsfrånvända.

Jag ska ta ett personligt exempel:
2002 började jag en kroppsterapiutbildning på Osho Risk. Det var oerhört modigt av mig att gå in i de rummen, som krävde så mycket av mig och där jag verkligen hört många varningens ord innan. De fanns de som sa att jag inte skulle ägna mig åt meditation, för att det skulle göra mig till en dålig mamma (du kommer att åka till Indien och sitta på ett berg och meditera och därmed försumma dina barn), eller att jag skulle bli hjärntvättad (till exempel) Osho var ju en gubbe som hade en sexsekt och var besatt av Rolls Roycer och Rolexklockor, de som går utbildningar hos Osho går samtidigt in i en sekt, du blir aldrig dig själv igen, de kommer att lura dig på pengar).

Men när jag kom in i de rummen var min upplevelse något helt annat. Efter ett tag märkte jag att det som kännetecknade atmosfären på kroppsterapiutbildningen var att jag äntligen blev accepterad som den jag är, på djupet, av mina kurskamrater. Det var en enorm kärleksgåva till mig själv och blev början till att bygga upp självacceptans och självkärlek.

Det är också via Osho-världen jag kom i kontakt med tantra, med närvaro, medvetenhet, andning, rörelse, utlevelse, beröring, stillhet, meditation, baravarande och en massa annat. När jag väl var där inne och upptäckte att jag kunde gå ut och in ur de där rummen precis som jag ville, att stället jag åkte till inte drevs av vinstintresse, att jag blev välkomnad och omfamnad som jag var - ja då blev jag medveten om hur dömande jag dittills varit. (Många år tidigare hade jag haft samma dömanden kring Osho och hade bestämt mig för att aldrig ens meditera. Jag hade klassificerat det som flummigt. När jag kom in i rummen, upptäckte jag en ny och vänligare värld än den jag befinner mig i till vardags.)

Så i dag är jag mer försiktig när jag säger något om världar eller kretsar jag inte besökt eller varit en del i. Helt enkelt för att jag inte vet. Det jag vet är att det oftast (min inte alltid) är viktigt att dra slutsatser utifrån kunskap, snarare än utifrån tro eller propaganda.

Naturligtvis finns det undantag. Det sägs att en del världsledare som träffade Hitler blev förtrollade av honom, medan de som såg och lyssnade på honom på håll, kunde se hans ”verk” tydligare och därmed hade lättare att ta avstånd och vidta åtgärder för att stoppa honom.

Men, jag menar att det omvända är mer vanligt. Att vi står utanför ett hus och försöker kika in genom fönster, vi ser något slags skuggspel, och utifrån det är det lätt att dra slutsatser, som kan vara rent felaktiga. 

Därför vill jag uppmuntra dig att vara mindre tvärsäker om företeelser du bara sett på håll. Kanske kan du nyfiket närma dig något som är nytt för dig och själv uppleva det som finns där inne. Tänk om det är så att det du på förhand dömt, visar sig vara något som du älskar.

Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer 

PS: Den där kroppsterapiutbildningen är den bästa gåva jag gett mig själv! Äntligen kunde jag känna att jag hade ett värde och att det räcker att vara jag! 




Related

livet 2329374511624789052

Skicka en kommentar Default Comments

  1. "Därför vill jag uppmuntra dig att vara mindre tvärsäker om företeelser du bara sett på håll. Kanske kan du nyfiket närma dig något som är nytt för dig och själv uppleva det som finns där inne. Tänk om det är så att det du på förhand dömt, visar sig vara något som du älskar."

    Vilket perfekt formulerat tankespjärn!

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

100%-podden

Leta i den här bloggen

prenumerera

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item