Är det dags att bli mer självsnäll nu?

 

Självkritiken kan få dig på knä, och har förmodligen gjort det flera gånger. Nu är det hög tid att resa dig upp, borsta av dammet från knäna och krama om dig själv.

Du är okej som du är. Du är här för att vara du.

Livet förändrades för mig när jag tonade ner min inre kritiker, till förmån för att helt enkelt vara snällare mot mig själv.

När är du självsnäll?

När något går att tolka som kritik, är jag snabb att hugga på betet. ”Aha, nu gjorde jag något dumt igen”, är den automatiska tanken. ”Dumma, dumma mej.”

Numera är det lättare att låta den kritiska tanken flyga förbi och lugnt konstatera: ”Min inre kritiker är tydligen vaken just nu, jag låter hens tanke passera.”

Jag skriver det för att illustrera att jag varit min egen värsta kritiker i decennier. Tidigare hade hen stor makt över mig och jag funderade ofta på vad jag behövde göra för att vara okej eller duga. Man kan säga att min inre kritiker ganska ofta satt vid ratten för att styra mitt liv.

Så är det inte längre. Numera är jag mer bekant vid mina egna vatten, inklusive mina demoner, och kan simma lugnt i dem och njuta av simturerna. Även när den kritiska rösten viskar något i mitt öra.

Det som ersatt den dömande, kritiska rösten, är i hög grad, en vänligare, mer självsnäll röst.

Vänlighet och snällhet är underskattade förmågor. Jag möter människor som tycker att snällhet är samma sak som mesighet och att det i princip är farligt att vara snäll, för då riskerar man att bli överkörd av den andre.

Jag skulle tro att du är ungefär som jag - du har lätt att vara snäll mot andra, men har det svårare att vara snäll mot den enda person du med säkerhet kommer att leva med i resten av ditt liv: Dig själv.

Hur ofta riktar du snällhet mot dig själv? Om du inte har börjar med det än, förslår jag att du börjar bli självsnäll i detta nu.

Självsnäll är ett begrepp som jag lärt mig av Maria Helander. Smaka på ordet: Självsnällhet. Vad väcker det i dig? Och hur skulle du kunna bli snäll mot dig själv?

Du kan börja med att reflektera över hur du ser på andra. 

Möter du dem med vänlighet?

Är du mer förlåtande mot andra, än mot dig själv?

Hur skulle det bli om du möter dig själv med samma vänlighet som du möter dina nära och kära med?

Det är intressant att reflektera över hur du använder snällhet i ditt liv.

Mina föräldrar har alltid försäkrat mig om att de älskar mig. Trots det, upplevde jag redan som barn, att jag var tvungen att förtjäna kärlek, för att få kärlek. Det räckte inte med att vara jag. Jag var helt övertygad om att jag måste vara en ”fin” flicka eller en flicka mina föräldrar gillade, för att jag skulle få kärlek. Det blev min sanning. En sanning som stannade i mig i många år.

Jag var helt säker på att jag måste bevisa något, vara på ett särskilt sätt, uppnå olika saker, för att vara värd att älskas, till och med av mina närmast anhöriga.

Den här tanken, tron, övertygelsen, gjorde mig till en enormt dömande person. Även om jag inte kände till begrepp som ”inre kritiker” och ”inre domare” vid den tiden, kan jag i backspegeln se att de ”vakade” över mig. Jag var alltså bra på att döma andra och samtidigt var jag ganska omedveten om att jag riktade den hårdaste kritiken mot mig sälj.

Det skapade en känsla av att inte duga, att inte vara bra nog. Ibland kände jag förtvivlan, ibland kände jag mig ensam och jag försökte, på olika sätt, lista ut vad jag behövde göra för att få den kärlek jag längtade efter. Det föll mig inte in att jag kunde göra något åt det. 

En av de saker jag behövde göra var att bli medveten om den inre kritikern och inse att det den inre rösten sa inte var sant. Jag behövde inte längre tro på mina tankar.

Det var ungefär då som jag, lite i taget, började bli snällare mot mig själv. 

Detta är några saker du kan göra för att bli mer självsnäll.

* Undvik att jämföra dig, din kropp och det du har uppnått i livet med andra.

* När du för en dömande tanke i huvudet, ifrågasätt den. Ställ frågan: Är det verkligen sant?

* Räkna de goda sakerna i livet dubbelt och räkna två misslyckanden som ett (värdera bra saker högre än dåliga saker).

* Ta dig själv på mindre allvar. Se mer lekfullt på dig själv och livet.

* Se på dig själv med självsnälla ögon.