Många lever sina liv utan att på djupet känna sig själva och än mindre känna sin partner. Och så finns det andra som ser relationen s...
Många lever sina liv utan att på djupet känna sig själva och än mindre känna sin partner.
Och så finns det andra som ser relationen som en möjlighet både till ökad självkännedom och till större närhet till varandra.
I slutet av maj genomfördes något som kallades
The Concisous partnering conference där flera intressanta människor talade om relationer. Jag har laddat ner alla föreläsningar eller snarare samtal helt gratis – och finns möjligheten fortfarande kvar, gör det gärna du också!
I går kom alltså turen till Gary Sukav (som bland annat har skrivit storsäljaren Själens boning) och hans spiritual partner sedan arton år, Linda Francis.
Nu tycker jag att det är svårt att översätta spirtual partner. Jag tycker varken att andlig, spirituell eller själslig partner känns som en bra översättning. Men vad det handlar om är att vilja jobba för större självkännedom på olika sätt.
Grundförutsättningen för en sådan här relation är att man är beredd att lära sig mer om sig själv. Alltså resan för en medveten relation börjar alltid med dig själv.
På deras hemsida går det att ladda ner riktlinjer för hur man kan leva i den här typen av relation – och de går att ladda ner helt gratis som en pdf.
Och eftersom detta väckte något i mig (kanske för att detta är något jag själv försöker göra och för att jag starkt sympatiserar med deras tankegångar) tänkte jag citera en del ur det där pappret. Kanske kan det väcka något i dig också.
Riktlinjerna har fyra rubriker: Committment, Courage, Compassion och Conscious communications and actions.
Alltså det handlar om att ta ansvar för och verkligen handlar om att du gör ett åtagnade och i det här fallet är åtagandet att prioritera andlig växt.
Mod handlar om att sträcka sig utom det begränsade perspektiv som den rädda delen av dig själv vill hålla sig inom.
Medkänsla handar om att se dig själv och andra som själar som ibland har rädda delar av sig själv aktivterade.
Och den medvetna kommunikationen och handlingarna handlar om att försöka leva medvetet och i kärlek.
Nu har jag skrivit av de engelska rubrikerna och inser att det kanske är svårgripbart. Men om jag går in och tar praktiska exempel så kanske det klarnar. Jag nöjer mig med det som står under Committment i det här blogginlägget.
Åtagandet:
Fokusera på vad du kan lära dig om dig själv hela tiden, speciellt av dina känslomässiga reaktioner (när du känner ilska, rädsla, svartsjuka eller otålighet), istället för att döma eller skylla på andra än mig själv.
Lägg märke till dina känslor, genom att känna hur och var de känns i kroppen (till exempel i bröst, i solar plexus eller i halsområdet).
Lägg märke till dina tankar (som när u dömer, analyserar, jämför, dagdrömmer, planerar dina svar eller tankar fyllda av tacksamhet, uppskttning, nöjdhet eller öppenhet inför livet).
Lägg märke till din intention (till exempel att skylla på någon, att döma, känna ett behov av att ha rätt, att försöka bli beundrad, att fly genom att börja tänka, att försöka övertyga eller om det handlar om att samarbeta, dela, skapa harmoni och hylla livet).
Alltså.
Om du kan se alla dina känslor som en möjlighet att lära dig mer om dig själv och om du väljer att äga dina känslor och inte lägga ut dem på andra, då kommer du att växa.
Om jag till exempel blir arg, så kan jag välja att skylla min ilska på Alexander eller någon annan i min omgivning eller så kan jag välja att göra så här: Aha, jag är arg, var känns det i mig, var kommer den här ilskan ifrån, vad ska jag lära mig av dem?
Eller jag kommer på mig själv med att döma någon för något… Ah, jag dömer Alexander för att han röker? Varför gör jag det? Var kommer det dömandet ifrån? Vilken rädsla väcker hans rökning i mig? Varför har jag ett behov av att döma honom? Var känns det i mig när jag dömer honom? När började jag döma andra människor?
Det handlar alltså inte om att försöka trycka undan jobbiga känslor utan att acceptera dem, leva med dem, nyfiket uforska den, för att komma till större självkännedom.
Jag ar själv tidigare en person som dömde människor regelmässigt… och så småningom upptäckte jag att den jag dömde hårdast var mig själv. I dag kan jag ibland komma på mig själv med att döma andra… och istället för att döma mig själv för det, kan jag klappa mig själv på axeln och säga: ”Okej, Charlotte, du dömde du….” Alltså att våga se den här rädda sidan hos mig och omfamna den.
Spännande resa detta!
Gary Zukav,
Linda Francis,
Conscious partnering conference,
committment,
åtagande,
relation,
spiritual partnership