Bana väg.
Ibland känns det som att jag är längst fram i spåret. Det kan vara tungt att bana väg. Å andra sidan, blir det lättare för dem so...
https://lustochliv.blogspot.com/2013/06/bana-vag.html
Ibland känns det som att jag är längst fram i spåret.
Det kan vara tungt att bana väg.
Å andra sidan, blir det lättare för dem som kommer efter.
De kan glida framåt i spåret och förhoppningsvis skiner
solen på dem.
Jag har många gånger i mitt liv varit med om att känna mig
missförstådd, eller att folk helt enkelt inte varit på samma plats som jag.
Som frilansjournalist var det inte ovanligt att jag kom med
idéer, som redaktörerna sa nej till, för att de inte såg värdet eller
potentialen i ämnet.
Ett halvår eller ett år senare såg jag liknande texter i
andra tidningar.
Jag har kommit med förslag som fallit i jord som ännu inte
varit varm nog att gro.
Jag har fått människor att titta förvånat, förvirrat på mig
och som inte har förstått.
Senare är det en självklarhet.
”Snart är nog världen beredd att ta emot dig, Charlotte” hör
jag människor som säger.
”Du är före din tid.”. ”Dina ämnen är jätteviktiga, men vi
vågar inte nu, inte än.” ”Vi måste vänta tills fler förstår.”
Det är lite jobbigt.
Hade en tråd på Facebook i går om att vara före min tid,
fick många intressanta svar på det. Jag är verkligen inte ensam om den känslan.
Och jag jobbar på. Jag fortsätter i min takt. Jag jobbar med
min mission. För att hjärtat säger att det är viktigt. För att hela mitt väsen
säger att det är viktigt.
Grymt bra beskrivning Charlotte! Och du är helt rätt - precis där du är, i den takt du ska för att kunna bana väg och bryta ny mark. Du är en stjärna och en stor förebild för så många! Kram!
SvaraRaderaHåller med Wivan - do your thing! Vi behöver vara väldigt vaksamma med vägbrytarna, för de möjliggör utvecklingssprång!
SvaraRaderaKram du banbrytare!
Å tack Helena, fellowbanbrytare.
SvaraRadera<3
SvaraRaderaIbland före, ibland efter. När det gäller händelser som Facebook som jag hade redan september 2006 (till november 2012), Internet som jag hade redan 1991 så har jag känt mig före. Efteråt. Inte då. Jag tillämpade Atkins-diet innan det "fanns" här i Sverige (och loosade 35 pannor).
SvaraRaderaMusik är jag dock hopplöst efter med. Upptäckte igår "Roberta Flack" och undrade varför ingen uppmärksammat henne tidigare. Denna är en låt att älska (till). http://youtu.be/hOFrGbuUqnQ
Allt gott.
T
Åh, vad kul att höra din röst igen, T <3
SvaraRadera