ISTA-konferensen: En mer kärleksfull värld är möjlig

Måndag morgon i Berlin. 
Jag känner helgens upplevelser i kroppen. 
Både rent fysiska förnimmelser, som en lätt känsla av träningsvärk. 
Men också något djupare, som att mitt hjärta har fått en större plats i bröstet.

För mig är det verkligen helt underbart att känna tillhörigheten i en tribe som verkar för mer kärlek på alla plan och som vågar tala öppet om sexualiteten som en andlig och skapande kraft.
Jag har lyssnat på föreläsningar och varit med om workshoppar där jag känt den sexuella energin strömma, helt enkelt genom att stå upp, andas och spänna musklerna i underlivet på olika sätt. Dr Tara Long har berättat om forskning som visar att hjärtats roll är underskattat, hjärtat har också ett medvetande och ofta är det i hjärtat vi först känner något – och inte i vår kanske överskattade hjärna. 
Jag har låtit mig kittlas och reflektera över mina gränser, jag har medvetet och i grupp släppt en rad rädslor på ett både symboliskt och fysiskt plan, jag har lärt mig mer om mat som främjar lust och orgasmer, jag har lyssnat på föreläsningar om tantra och g-punkten... och en väldig massa annat.
Jag har dansat till Eugene Hedlunds musik och närmat mig transtillstånd i dansen.
Det viktigaste är kanske att jag under hela helgen mig så otroligt närvarande. Det är som att världen, för en rad timmar, varit det stora gula rummet vid Mehringdamm mitt i Berlin.

Det är verkligen en utmaning att beskriva djupa förnimmelser. Bokstäverna ser platta ut och förmedlar inte alls djupt i mina upplevelser.
Jag gör ändå ett försök. Tara Long, från början hjärnforskare, som driver Europas enda tantrauniversitet (i Holland så klart), kunde i en övning (som du senare kommer att kunna ta del av genom en inspelning jag gjorde i morse) som visar hjärtats kapacitet och vår förmåga att uppleva hjärtat dels på en fysisk nivå, men också känna energin i hjärtat och så nå ut till en nivå där vi kan känna den energi som omger hjärtat.
I övningen som tog en knapp kvart fick jag känna mina hjärtslag, känna kärleken strömma, och känna energin som omger hjärtat. I den fasen av övningen befinner jag mig, blundande, för en stund i ett grönt universum. Det är som att hela rummet blir ett grönt ljummet hav, där vi allesammans befinner oss. Det är som att jag på en och samma gång är ett svajande sjögräs, rotat i havsbotten och själva havet. Jag fylls av en djup känsla av samhörighet och en supernärvaro, som att rummet för en stund är hela universum.
I detta rum känner jag mitt hjärta pulsera, som vore universum – eller jag själv – den där pulsen. I det här tillståndet finns bara närvaro. Jag uppfylls av kärlek och när förtrollningen bryts sköljer vågor av tacksamhet över mig.
Som att jag i stunder av stilla meditation blir ett med världen och vet att allt är möjligt.

Detta är alltså ett tafatt försök att beskriva 15 minuter av en helg på ISTA-konferens i Berlin.

Vi hann med en lunch med helt underbara Karina Velasco och Baba Dez Nichols också.