Finns det en mening i allt?

Det finns de som säger: ”Det finns en mening med allt”.

Och jag funderar på om just det är vad som kan trösta den som är i sorg eller oro.

Att söka meningsfullheten i det som händer.

Så frågan är om själva meningen ibland är att den tanken kan trösta, kan göra livet lättare att bära?

 Kanske är det så att det ibland är bra att betrakta en händelse utan att tolka den. 

Just nu är det mycket sjukdom och död runt mig. Människor som rycks bort. Livsljus som släcks. Ibland helt oväntat. Andra gånger är det lidande jag ser. Ibland är det anhörigas lidande när en älskad person tynar bort, när den som en gång var försvinner i demens eller i en annan sjukdom som bryter ner.

Det kan göra ont att möta sjukdom och död. En aspekt är att när jag ser mig i spegeln ser jag min egen dödlighet. För det vet jag, det vet alla, att livets kretsgång är födsel, liv och död. Det går inte att smita ifrån det. Allt levande förmultnar en dag och övergår i något annat.

Så vad är meningen med farsoter, vad är meningen med makthavare som förhärligar sig själva och trycker ner sina medborgare? Vad är meningen med despoter, med icke-demokratier? Vad är meningen med pandemier? Vad är meningen med massutrotning av människor, djurarter, växtlivet?

För länge sedan läste jag Viktor E Frankl ”Livet måste ha en mening”, som handlar om hans erfarenheter som fånge i koncentrationslägret Auschwitz. Han såg att de som hittade en mening, ofta i något som är större än oss, som en gudom, eller om livet efter helvetesvandringen, de överlevde i högre grad. De som inte hittade meningen gav lättare upp och där i utrotningslägret, dog de.

Så han hittade en mening, mitt i det värsta.

Men att han hittade en mening i tillvaron, behöver nödvändigtvis inte betyda att allt som sker har en mening. Det är mer att någon ger något en mening.

För en tid sedan körde en 50-årig man på, tror jag, Örbyleden. Plötsligt tar hans liv slut. En yngling i en stulen bil krockar med honom i 180 km i timmen, en yngling med ett digert brottsregister. Och där, just då, är det svårt att första meningen med att denne för mig okände 50-åring skulle behöva dö? 

Kanske är det så att vi inte alltid, med ljus och lykta, ska söka meningen med allt. Kanske är det så att det ibland är bra att betrakta en händelse utan att tolka den. Kanske är det så att vi söker mening med hemskheter för att trösta oss själva, i sökandet efter vår inre egen mening. Kanske detta är ett sätt att mota de egna demonerna i grind? Kanske detta, att söka meningsfullheten också i det till synes mest meningslösa, kan göra det lättare att acceptera olika former av katastrofer? Men är det nödvändigtvis bra? Om vi hittar något slags övergripande mening med folkmord, finns inte risken att det är första steget mot att acceptera sådana saker? Alltså, vad händer med våra värderingar, vår syn på livet, om vi inför de hemskaste saker söker en mening? Vad händer då med vår vilja till att skapa en bättre värld, att reagera mot orättvisor, vad händer med kampen för bättre liv?

Ibland kanske det är så här: Jag har fått urinvägsinfektion. Jag får antibiotika. Kuren hjälper inte. Jag får en ny kur. Jag hoppas bli frisk.

Behöver jag lägga en mening i mit sjukdomstillstånd? Behöver jag försöka hitta ett skäl till att jag drabbas och behöver en ny omgång läkemedel? Om jag hittar en mening med att jag blir sjuk - vad ger det mig då? Ska jag hitta mening i varje liten sak som händer mig, för att jag ska stå ut med smärtan i livet? Eller vad är meningen med att söka meningen med allt? Att jag ska bli klokare? Att det tar mig ett litet steg mot att bli mindre påverkad av livet? Kan meningssökandet ibland handla om att ta mig från nuet, från det som faktiskt är, till något annat, till något andligt, till en idé om att tillvaron är styrd av något bortom? Tänk om meningssökandet gör mig mer foglig? Tänk om jag hittar meningar som helt saknar relevans, som drar mig åt ”fel” håll (om det nu finns något fel håll).

Självklart har jag blivit mer kompetent när det gäller att hantera livets svårigheter - men måste jag hitta meningen med allt som sker mig eller min omgivning?

Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer