När jag är i full frihet blir naturen orgasmisk

Jag sitter uppe på Taffelberget. Nedanför mig breder Kapstaden ut sig och så den blå Atlanten.

Vinden blåser i håret och jag bestämmer mig för att stanna upp och meditera en stund.

Jag vänder mig mot solen och efter en liten stund får jag en impuls att sträcka upp händerna. Precis då träffar en stolstråle min panna. Och jag får en vibrerande orgasm. Det är som att vara i ett famntag med jorden, solen och himlen på samma gång.

Ibland, i dessa ögonblick, får jag som uppenbarelser, det är som att jag får en glimt av något som är så mycket större än jag, eller som något som kanske finns inuti varenda människas universum, men som oftast är dolt för oss.

Jag får allt oftare upplevelser som är svåra att beskriva. Orden räcker inte riktigt till. Under resan till Sydafrika känner jag en närhet till den majestätiska naturen som jag inte gjort på andra platser.

Det är som att den talar med mig, som att den förmedlar saker till mig, och att jag, för kortare stunder blir en del av dem. Det är som att jag går ifrån görande, till varande och att kroppen då försätts i vibration.

Det finns ett mönster i mina upplevelser. Första steget brukar vara att det känns som att hjärtat bokstavligen öppnar sig. Jag får en rad förnimmelser, en känsla av tillhörighet, en känsla av att allt hör ihop. Jag upplever på en och samma gång min egen litenhet och mig själv som en del av alltet. ”Du är droppen och oceanen” som någon andlig guru sagt. Och det är precis det jag förnimmer. Jag är droppen och oceanen och det understryks av att jag dessutom blir liksom tagen av naturen, eller att vi älskar med varandra, även om min roll egentligen bara är att jag öppnar mitt hjärta och tillåter all den där energin att flyta igenom mig.

Det skapar en känsla av sällhet som är svårgripbar.

Varför det händer mig? Jag vet inte. Kanske för att jag tillåter det? Kanske för att jag släpper kontrollen? Kanske för att jag mediterat så mycket att jag snabbt kan komma till varandra? Kanske för att jag tantrat så mycket att det är möjligt?

Ibland, i dessa ögonblick, får jag som uppenbarelser, det är som att jag får en glimt av något som är så mycket större än jag, eller som något som kanske finns inuti varenda människas universum, men som oftast är dolt för oss.

En av konsekvenserna blir att jag känner en allt större vördnad för den här planeten, för den stora modern, och ett budskap jag tar emot är att jag ska fortsätta verka aktivt för kärlek och att det kan ske på många sätt. Det kan handla om att möta människor, snacka med dem, dansa med dem, krama med dem, tala till dem, lyssna på dem, men också att värna mig själv, ge lekfullheten större spelrum, lära mig att än mer förnimma kärleken och sprida budskapet. Och att ett av mina redskap är att tillåta min kropp att njuta och visa andra att kärlek, njutning, intimitet och sex är vägar som både bringa mer njutning, mer förståelse, mer omtänksamhet - i relation till mig och till andra i världen. Att det går att leva som droppen och oceanen och verka för kärlek i världen.

Det ska jag fortsätta med. Och gärna med många orgasmiska upplevelser i naturen.

Charlotte Cronquist är kärlekskrigare

Love is the answer 

Är du nyfiken på ett mer orgasmiskt liv? Eller helt enkelt vara dig själv mer? Jag har massa material på hemsidan - och det kan finnas det som passar dig.