charlottecronquist

Vad gör du när du blir triggad? Jag blev triggad av kravet på att triggervarna


Jag var med i ett amerikanskt projekt och hade idén att översätta min bok Lekfull tantra till engelska. Det stötte på patrull.
För att få använda ord som beskriver kroppsdelar eller famntag, behövde jag starta texten med en triggervarning. Någon kunde ju ta illa upp av att se ordet orgasm i skrift.
Det triggade mig.


Den här gången hände detta när jag blev triggad: 

Jag blev ledsen. 

Jag kände mig utstött. 

Det kändes som att jag varit med om detta så många gånger. Känslan av att vara utanför, att inte vara okej, att inte få vara med i gänget.

Jag var på vippen att ställa mig i dörren, skrika något elakt och så smälla igen dörren, för att aldrig återvända igen. Och kanske säga: ”Gå inte med i några amerikanska sammanhang, för de är ju så känsliga när det kommer till sex och kärlek.”

Men det gjorde jag inte.


Istället andades jag.

Jag stillade mig.


Jag kände hur adrenalinet vispade runt i kroppen, jag kände hur reptilhjärnan blev aktiverad och förberedde sig som den gör, genom att fly, spela död, slåss eller bli överdrivet vänlig. 

Ganska lugnt bevittnade jag den där inre kampen, det skådespel som pågick inom mig. Jag såg tankarna som rusade, känslorna som rusade och delar av mig ville slåss, delar av mig ville sticka därifrån, men ingen del ville spela död.


Jag tog kontakt med en ansvarig coach och fick ett samtal med honom. Han såg mig, hörde mig, och sa att min medverkan var värdefull. Att mitt arbete är värdefullt. Att jag ska fortsätta med det, men triggervarna för säkerhets skull.


Jag valde att tro honom. Tro att han sa det han menade. Att min medverkan också är viktig. Att jag har en plats. Att jag inte kommer att bli utslängd eller skammad.


Fortfarande kändes det obehagligt på insidan. Ett obehag jag gärna hade flytt ifrån.

När jag reflekterade kände jag igen ett mönster hos mig själv. Att jag, när jag känner mig mycket pressad, blir kidnappad av reptilhjärnan. Att den skriker ”det är farligt här, du måste fly eller försvara dig, annars kan du dö”. Och jag kunde också se att reptilhjärnan liksom överkompenserar, i sin vilja att rädda mig.


Så jag gjorde ett val. Jag valde att fortsätta i projektet och fortsätta att skriva texter där kroppsdelar namngas och där jag ibland talade om intimitet och kärlek. Och jag triggervarnande, även om jag själv tyckte det var överdrivet och lite fånigt. 


Det var som att jag upptäckte en tredje väg, genom att först zooma in (vad händer i mig) och sedan zooma ut (vad ser jag ur ett vidare perspektiv). Och jag såg att projektet var så värdefullt för mig, att det var okej att göra den lilla eftergiften att triggervarna.


Jag tror att det är bra att ibland dels tala om när eller om det är lämpligt med triggervarningar. Själv är jag grundläggande kritisk till dem, eftersom de kan leda till censur. När böcker plockas bort ur läslistor på universitetskurser för att de kan trigga studenterna. Typ ”Jag vill inte läsa om förintelsen, för jag blir så upprörd” eller ”Vi måste censurera Pippi Långstrump-böckerna eftersom hennes pappa beskrivs som en n-kung. (Ja, till och med jag undviker n-ordet, för det är ju hög triggervarning på det ordet.)


Det är självfallet viktigt att behandla andra med respekt, men ibland kan det gå troll i orden. Vissa ord får inte användas, för att det är politiskt inkorrekt och om man använder fel ord i tiden, så kan man bli skammad för det. 

Det är inte lätt att navigera och göra rätt hela tiden, och det kan verkligen vara knöligt att styra förbi triggerskären. När jag var barn kunde man säga att en människa var handikappad, senare blev hen funktionshindrad, senare person med funktionshinder och nu (tror jag) person med funktionsvariation. 

Det är ju inte helt säkert att jag, om jag skulle säga ”fel” ord gör det för att vara taskig mot en person som tillhör en viss grupp. Det kan vara okunskap.


Jag tänker att vi lever i ett samhälle som har gjort triggers och triggervarningar till vardag. Det är som att många ord är minerade. Det vore bra om vi tränade mer på att inte bli triggade, det vill säga tänka: ”Säger hen detta för att trigga mig, eller kan det finnas ett annat skäl?”. Att vänta lite, och inte börja ”skrika” direkt.


Samtidigt tycker jag att det är viktigt att erkänna, eller vara villig att se, att vi har triggers. Endast ett helgon är utan triggers, tänker jag. Och det behöver inte vara dåligt att bli triggad.


När jag triggades av att inte fritt få skriva orgasm, fick jag en möjlighet att reflektera över varför det triggade mig och kan fundera på möjliga strategier för att möta det. Jag tror det är ganska vanligt att vi triggas av sådant som påminner om svåra situationer vi varit i tidigare, att det ofta faktiskt inte handlar om det som sker nu, utan att det är lite som att slåss med spöken.


Sedan är frågan vad vi ska kalla triggers. Är jag triggad om jag blir arg när någon går över mina gränser? Eller är det helt enkelt naturligt att ibland reagera?


  • Vad blir du triggad av? 
  • Vad tror du det beror på? 
  • Hur agerar du när du blir triggad? 
  • Skulle det kunna finnas andra sätt?


Charlotte Cronquist är kärlekskrigare

Love is the answer


Sugen på en onlinekurs eller bok som gör livet mer intressant? Kolla in min bok "100% Charlotte - ta ditt inre ledarskap" eller någon av mina onlinekurser. Den som går bäst är Lekfull tantra och det finns ett par till. 



Related

livet 8421594919998349488

Skicka en kommentar Default Comments

  1. Spännande frågor du ställer, väl värda att reflektera över.

    Jag triggas bland annat av offermentalitet/offerkofteri, vilket är lite spännande, just i relation till vad det månne handlar om inom mig.

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

prenumerera

100%-podden

Leta i den här bloggen

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item