Den nakna sanna människan utstrålar kärlek
Märklig tid jag lever i. Jag blir uppmanad - eller uppmuntrad - till att stiga upp kl 04 och vara med på en meditation på temat: Circle o...
Märklig tid jag lever i.
Jag blir uppmanad - eller uppmuntrad - till att stiga upp kl 04 och vara med på en meditation på temat: Circle of love and life.
Så jag stiger upp... och befinner mig en kvart senare på “lejonklippan.”
Stolt. Strålande av kärlek.
Jag skrev om det senast i går kväll, om de här två magiska veckorna i Energy Libery weeks, som jag tillbringat tillsammans med ett dussin kvinnor med Marie Ek Lipanovska i spetsen.
I vår gemensamma värld föds nya saker i stunden och Marie är en mästare på att fånga det som dyker upp och omvandla det till handling. Här vilar minsann inga halta löss.
Så häromdagen kom det flera bilder på temat Lejonkungen (där jag bidrog med en av dem) och det slutade med... efter flera led av tankar, bilder och meditationer, att Marie bjuder in till den avslutande cirkeln nu i gryningen.
Vi är fem som är med live, vid varsin dator, i varsitt hem. Men platsen vi möts på är ändå gemensam. Vi ska till lejonklippan. Vi ska vara med om ögonblicket då den nya lejonkungen, den nyfödda Simba, ska visas upp för folket och ta emot deras jubel. Fast riktigt det var jag inte medveten om när jag steg upp.
Vi får uppmaningen att släppa taget om något gammalt för att ge plats åt något nytt. Jag får två saker i huvudet: Jag vill göra mig fri från begränsande tankar och jag vill sluta vara rädd för vad andra ska tycka om mig.
Vi får säga de där sakerna högt för oss själva i våra egna rum. Riktigt uttala de där orden. Och jag ser en bild av ännu fler inspelade ord och band. Jag ser en ryggsäck fylld med gamla cd-skivor med döda ord. Den är gigantisk. Och jag ser hur min hud är täckt av ett lager med fjäll, som jag också ser som små små cd-skivor. Så jag får stå där och dra bort fjällen, ungefär som att att fjälla en fisk - för nu ska jag stå naken inför det nya. Jag ska möta det nya livet, livet utan begränsande tankar och rädslor inför vad andra ska tycka, jag ska möta den helt naken, utan några skyddande fjäll.
Så står vi där på lejonklippan nakna tillsammans. Vi är fler än fem, även om jag har lättast att se dem som var närvarande i sändningen. Vi står där nakna i gryningen. Jag känner gryningsljuset mot min kropp och jag hör det nya som föds: I radiate love. Och jag känner hur jag, den stolta nakna kvinnan kan skicka ut kärlek som bränner bort rädsla och likgiltighet på ett så mjukt och kärleksfullt sätt att människor knappt märker det. Och hur jag står där i all min kärlek, med stolthet och rak i ryggen och strålar ut. En mäktig känsla.
Och vi står där tillsammans och morgonljuset möter våra kroppar. Och nedanför klippan står människor och tar emot oss nyfödda med applåder. Och det känns som en ny tid, ett nytt liv har börjat.
Sedan dess har jag varit vaken. Försökte somna om. Men det var stört omöjligt. Men kanske tidiga morgonar är en del av det nya livet... i den strålande kärlekens sken?
PS: Du kan vara med på Sommarmorgon med ett kolapapper... de sker något senare... kl 06.30 med början i dag och du kan hoppa in när du vill.
Och så vackert!!! <3<3<3 Det utstrålar kärlek och bränner bort mina tvivel på vad jag egentligen sysslar med ibland när jag helt och fullt följer den inre rösten. <3<3<3
SvaraRadera<3
SvaraRadera<3
SvaraRadera