Vilka system tar hand om en gravid soloföretagare?
Rätt ofta ser jag uppmaningar om att människor ska starta eget. Många väljer att göra det. Men frågan är hur många som skulle göra det om...
Rätt ofta ser jag uppmaningar om att människor ska starta eget.
Många väljer att göra det.
Men frågan är hur många som skulle göra det om de förstod en del av konskevenserna.
De sociala trygghetssystemen är inte byggda för oss.
De är byggda för att trygga livet för dem med traditionella anställningar.
När ska regelverket anpassa sig till den verklighet som råder - och som dessutom uppmuntras av myndigheterna?
Hur kan det bli så att en gravid egenföretagare, som Petra Liuski, bestraffas för att hon byter företagsform och tar klivet från egen firma till aktiebolag och där bestraffningen blir lägsta möjliga föräldrapenning?
Skäms regelmakare. Skäms riktigt mycket!
Jag har länge tyckt att de sociala trygghetsystemen inte är anpassade till företagare. För mig har det faktiskt känts lite surt att år efter år betala höga egenavgifter, samtidigt som jag inte har någon möjlighet att ta ut exempelvis sjukpenning eller a-kassa. De som är friskast (egna företagare - kanske delvis av nöden) får i praktiken vara med och betala för sjukskrivningar i andra grupper, som offentliganställda (som kanske blir sjuka gå grund av taskig arbetsmiljö...)
Jag minns när jag påtalade detta för en politiker redan för 20 år sedan. Då svarade han: Men det är bara en liten grupp arbetslösa som står utanför systemen. Och så svarade jag: Men se på alla soloföretagare (det finns fler exempel, men låt mig stanna vid en grupp).
Och han svarade: “Tänkte inte på det.”
Och det verkar vara många som inte har tänkt på det.
Vid årsskiftet fanns det 786000 soloföretag i Sverige. Till det kommer 228000 företag med 1-9 anställda. Det är rätt många människor som försörjs av egen kraft. Men som alltså kommer i kläm i välfärds-Sverige.
Och det är inte så att de flesta soloföretagare skär guld. Tvärtom. Många kämpar så ininorden för att få det att gå ihop. Och samtidigt så känns det som... att vi betraktas som … några... hm... som ska klara ALLT själva.
Jag hoppas att riskdagen snart ska börja fatta att vi faktiskt är med och bygger det här landet och att vi inte ska bestraffas för det. När ska trygghetssystemen omfatta också oss.
Det är också lätt att hamna i kläm mellan systemets olika delar. Som Petra Liuski, som haft enskild firma i några år och byter bolagsform till aktiebolag. Och detta gör att hon varken får sjukpenning eller sjyst föräldrapenning, eftersom, om jag fattat det rätt, hon inte hunnit arbeta tillräckligt länge i sitt eget AB för att omfattas av det. Så sjukt!
Petra berättar på sin blogg om konsekvenser av det:
“Som det ser ut just nu kommer jag inte att få någon retroaktiv ersättning för mina snart fyra månader som sjukskriven. Och föräldrapenningen hamnar på lägsta nivå. En hård smäll, det är vad det inneburit för mig personligen. Mest för att det var så oväntat och idiotiskt motiverat av byråkratins Sverige.”
Och i ett senare inlägg:
"I dag fick jag äntligen träffa handläggare och experter på Försäkringskassan, fysiskt. Förhoppningen var att få tydliga svar och en guidning till hur jag skulle kunna gå till väga för en omprövning gällande min SGI. Det blev inte riktigt så.
Vaga svar och ursäkter om att beslutsfattarna sitter på annan ort var vad jag fick. Uppgivna blickar och medlidande fick jag i viss mån men framförallt budskapet att det ser dystert ut. ”Få till ett regeringsbeslut så kan det finnas hopp” var andemeningen."
(SGI är sjukpenninggrundande inkomst).
Nätverksambassadören Carina Månsson hänger på! (Yes!)
Petra har gått från att driva enskild firma till att starta AB och därmed går in som anställd i sitt bolag. Detta var ganska nyligen och hon har inte hunnit ta ut någon lön i sitt bolag pga graviditetsrelaterad sjukdom en tid. Nu står hon inför faktumet att hon får ingen ersättning för sin sjukskrivningsperiod och hamnar på lägsta möjliga mammapenningsnivå.
Vi har en rad fördelar i Sverige och ett fantastiskt ”storebrorstänk”, dock räcker inte det hela vägen och innefattar inte egenföretagare. Petra uttrycker det: ”Känner mig grundlurad. Egenföretagande ska inte vara en kvinnofälla.”P
Detta är verkligen värt att kämpa för. För hur länge ska vi som egen företagare känna solidaritet med systemen och vi mest ska vara mjölkkor?
Det borde vara en grundläggande medborgarlön för alla. Då skulle det finnas en trygghet för alla, även för de som jag som är dum nog att starta ett eget företag. Jag är utanför alla system. Om det fanns en sådan grundtrygghet skulle fler våga pröva sina drömmar och idéer.
SvaraRadera