Bok: Från man till människa. Läs den!
Jag minns löpsedlarna som skrek ut “Malmös nöjeskung: Jag är transvestit”. Det är nästan tio år sedan Sara Lund blev en offentlig person...
Jag minns löpsedlarna som skrek ut “Malmös nöjeskung: Jag är transvestit”.
Det är nästan tio år sedan Sara Lund blev en offentlig person.
Fram till dess hade hon gömt sig inne i Claes Schmidt och i en liten krets nära hen.
I boken “Från man till människa” berättar hen sin historia i vad författaren Vesna Maldaner kallar en bioroman.
Tänk dig en liten pojke som varken känner sig som pojke eller flicka. En osäker pojke som hade behövt ett annat könsaltenativ än de gängse två. Som i hemlighet klädde sig i systrarnas klänningar och som under uppväxten kände sig ensam, annorlunda och som då och då tänkte självmordstankar.
Tänk dig en ung man som till varje pris vill bevisa att han är man och som spelar machorollen så bra att han blir vald till årets soldat i sitt regemente - samtidigt som han, när ingen såg, låtsades spela trummor i en lokal, och istället levde ut sin hemlighet - att gå in i en mer kvinnlig identitet. Och ständigt denna rädsla att bli påkommen. Skambelagd. Avvisad.
Jag kan föreställa mig det där dubbla. Att längta efter något starkt - och samtidigt vara livrädd för att någon ska upptäcka detta. Jag tror att många kan känna igen sig i Claes och Saras berättelse - även om vi alla har våra egna rädslor, vår egen skam att hantera.
Jag sträckläser boken, som är skriven som en dialog mellan Claes och Sara och som handlar mycket om vår rätt att vara oss själva fullt ut. Vår rätt att vara människor. Vår rätt att slippa kategoriseras, eller att åtminstone uppfatta att många inte känner sig hemma i de traditionella facken.
Boken väcker tankar om hur vi grupperar människor och ställer frågan varför vi så ofta utgår ifrån var människor har mellan benen. Vad skulle till exempel hända om vi valde att säga att könet sitter i huvudet?
_ Kan vi vara överens om att det mesta i människokroppen styrs av hjärnan?
– Ja.
– Känns det då inte konstigt att just kön är utlokaliserat till att sitta mellan benen. Att vi låter lokalkontoret styra huvudkontoret!
– Jo.
– Kan det inte snarare vara så att könet sitter i huvudet och fortplantningen mellan benen?
– Jaha, du ser det så.
– Ja, för om könet sitter i huvudet så blir vi av med antingen-eller-tänkandet. Dessutom, fortplantningen använder vi genomsnittligt 1,8 gånger i livet, resten är underhållning. Är det då inte konstigt att vi låter underhållningsavdelningen styra allt – vilken roll vi ska spela, vilka möjligheter vi ska ha, hur vi ska klä oss, vår län, vem vi ska gifta oss med...?
Fram till 2003 var Claes Schmidt verkligen rädd för att berätta om Sara Lund (och det dröjde innan hon fick ett namn). När hen väl gjorde det blev det rubriker, tevesoffor, intervjuer … och en ny karriär som Sara Lund. Fram till 2009 drev hen tillsammans med sin hustru Anita Slagthuset i Malmö och sedan dess är det faktiskt Sara Lund som försörjer familjen. Förra året lyssnade 80 000 människor - i olika åldrar - till Sara Lund. “Förr var jag rädd för att folk skulle få veta. I dag är folk beredda att betala för att få veta.”
Läser du “Från man till människa” så får du berättelsen om hur Claes vågade inkludera Sara i sitt liv och även göra det offentligt - med buller och bång. Men ännu viktigare är, tycker jag, att hen lyfter fram allas vår rätt att vara oss själva.
Jag skulle kunna säga att Claes Schmidt genom Sara Lund har gett transvestimen ett ansikte - hen visar en man som älskar kvinnor och som älskar att då och då vara en kvinnlig man. För hen tog det 50 år att ta steget ut i offentligheten. Och hen är otroligt medveten om att det finns många människor i detta land som gömmer sig i sina garderober. Och det någon väljer att gömma, kan vara lite av varje.
Du som väljer att läsa boken får chansen att se över dina egna rädslor, dina egna fördomar och får dessutom en chans att ompröva de värderingar som du fått med dig genom livet. Och jag känner mig verkligen som en frände här.
Jag längtar efter att verkligen få höra frihetens klockor slå … och Claes och Sara visar ett sätt. Hens sätt. Sedan är det upp till dig själv hur du väljer att manifestera dig... och dessutom är det bara att fundera över hur du förhåller dig till andra.
Jag bläddrar ännu ett varv runt i boken. Kapitelrubrikerna sätter igång tankarna... nästan alla kan vara början på ett samtal, en reflektion... eller kanske en föreläsning.
Jag tar några exempel. Och du kan testa att läsa en. Blunda. Reflektera en stund och se vad som händer i dig.
“Jämställdhet handlar om att befria både mannen och kvinnan.”
“Vem bestämmer hur du ska tänka?”
“Vi borde bredda normen världen över så att alla människor får plats i den.”
“Att vara annorlunda borde vara norm.”
“Det handlar inte om varför jag är transvestit, utan varför du tycker det är konstigt.”
“Att motarbeta minoriteter är i någon mån detsamma som att motarbeta sig själv.”
“Normer är till för att brytas, annars skulle världen så helt stilla.”
“Den som är rädd för förändring är rädd för livet.”
Yes!
Tack Vesna Maldaner, Claes Schmidt och Sara Lund för att ni tillsammans vidgar världen.
Jag deltar i bloggutmaningen #blogg 100. Detta är dag 32.