Diamanter måste väl ändå vara mina bästa vänner?
Helena Roths blogginlägg får mig att inse hur många vänner jag har. |
Vilka är min bästa vänner i livet? Vilka är mina främsta resurser i mötet med mig själv eller andra? Vad tar jag med mig i möten som coach, vän eller medmänniska?
Frågan kom via ett blogginlägg av supercoachen (och vännen) Helena Roth och hennes svar på frågorna fick mig att reflektera.
Jag blundade, lyssnade och så kom tre ord som ställde sig i eldskrift framför mig.
Jag läser Helenas insiktsfulla inlägg om vad det är som ger henne kraft , riktning och förmåga att möta sina coachklienter. Orden blev frågor, tystnad och sinnet. (Fast det låter förstås bättre på engelska; questions, silence, mind).
Min första fråga blev: Är Helenas bästa vänner också mina? Först av allt kan jag säga att alla hennes bästisar tillhör mina främsta vänner. Men, det var inte de som trängde sig fram till förstaplatsen denna morgon.
Mina bästisar är meditation, närvaro och kärlek.
Och jag inser hur flummig jag kan låta – även om jag tror att Helena och jag egentligen använder samma verktyg. Istället för att försöka analysera eventuella skillnader går jag vidare och fördjupar mig i orden som smekte mig.
Meditation – när jag mediterar och vänder mig inåt kommer jag dels i kontakt med min inre kraft, mitt lugn och djupare dimensioner i mig själv. I mötet med mina coachklienter ingår alltid en liten stunds meditation med dem. Utifrån det lugnet blir det också lättare att komma i kontakt med nästa vän:
Närvaro – för mig är närvaro a och o. När jag möter en person och verkligen är där, tillsammans skapar vi en bubbla, en värld av bara oss två. Hela min uppmärksamhet är riktad till detta möte, ingenting annat är betydelsefullt. Det är våra kroppar i rummet, andningen och de känslor som kommer just nu. Med närvaro är det lättare att komma förbi tankar, idéer och föreställningar som ibland är i vägen. Ganska ofta är det så att det inte finns några bekymmer i just detta ögonblick, utan att utmaningarna finns uppe i huvudet, i tankarna, i rädslorna. När vi kan inleda med att känna att just här och nu är situationen trygg, så blir det lättare att lite senare ta sig an utmaningarna – våga känna och sedan agera.
Så till min bästa vän:
Kärlek. För mig är kärlek något grundläggande och något så mycket större än den fysiska kärlek som kan ske i mötet mellan älskande. Kärlek handlar om att bry sig om, att ha en öppen famn, att se till egna och andras behov, att ha ett öppet förhållande till världen. Som jag ser det är kärlek den största kraften i universum och något vi var och en behöver mer av och som behöver spridas till fler. För mig är den största sjukdomen i världen rädsla, för det kan vara en oerhört förgörande kraft. Den bidrar till allt ifrån krig till rasism. Ju mer trygga jag är i att jag är okej som jag är, desto mindre skäl för mig att bekämpa andra.
Ett sätt att förena meditation, närvaro och kärlek är att göra en enkel meditation där du andas in kärlek i hjärtat.
Med hjälp av dessa tre bästisar… och Helenas vänner frågor, tystnad och tankar… tror jag vem som helst kan nå hur långt som helst.
Tack Helena för inspirationen.
Tack för att du delade, ser nu med spänning fram emot fler bästisar att lägga till samlingen!!
SvaraRadera<3