Möt känslan av tidlöshet. Meditationer om kärlek 63.
Igår hade du möjlighet att meditera på temat att känna dig som en ocean. Vara det stora i det lilla och det lilla i det stora. I dag vill jag locka dig till en annan aspekt av det som kan finnas djupt inne i dig.
Vem är du bortom tiden? Vem är du bortom tickande klockor? Vem är du bortom scheman och stress?
Jag ska ge dig en episod ur mitt liv, då jag upplevde att jag befann mig bortom klocktiden.
Tiden är 1994 och jag befinner mig på Nacka sjukhus. Jag håller just på att föda barn. Krystvärkarna har börjat komma. Jag upplever att jag är i en bubbla som består av mig och barnet som håller på att födas. Allt som finns i mitt liv och min värld är detta. Ibland är det som att min man kan sticka in en hand i bubblan och röra vid min kropp. Det finns ett par barnmorskor i rummet, men jag ignorerar dem totalt. Jag kommunicerar med mitt ännu ofödda barn och när det är absolut nödvändigt med min man. Jag är med i sammandragningarna. Jag är med i barnets rörelse. Jag är min kropp. Jag är i födande. I vår bubbla står tiden still. Jag har ingen känsla för att klockorna tickar utanför oss. Så när bebin lämnar min kropp är det som att bubblan runt oss spricker och vi är tillbaka i tiden, tillbaka i den verklighet som omger oss igen. Men nu är vi två. Jag och en ny människa som söker mitt bröst.
Också i dag kan du, om det passar dig, välja att ligga ner och göra den här meditationen.
Nyckeln i dag är att du tillåter dig att vara, snarare än att göra.
Lägg dig ner, gärna direkt på golvet och utan en kudde.
Slut dina ögon.
Ta några lugna medvetna andetag.
Känn hur kroppen landar på golvet.
Tillåt dig att känna hur ryggsidan av kroppen känns mot golvet.
Fortsätt att andas och föreställ dig att du andas med ryggsidan. Det kanske till och med känns som att du smälter in i underlaget.
Föreställ dig att det enda som finns är du och underlaget.
Föreställ dig att du och underlaget andas tillsammans, att ni har en gemensam puls.
Tillåt andetagen att bli långsammare.
Låt andetagen vara djupa och långsamma.
Förutom andningen, tillåt dig att bara vara.
Föreställ dig att livet är nu, bara nu.
Det finns inget förflutet och inget sedan.
Det finns bara du, din kropp och underlaget, som du nu är en del av.
Njut av att befinna dig en stund utanför tiden, andas stilla.
När du känner dig mätt på ditt tidlösa tillstånd för denna gång,
ta ett par mer kraftfulla andetag, rör lite på kroppen, lösgör dig från underlaget och öppna dina ögon.
Vänta ett tag med att titta på klockan ;)