Forskare oense om ifall g-punkten finns

 Kvinnans innandöme, enligt Daily Mail, och minsann står g-punkten faktiskt med och befinner sig på samma ställe som hos mig!

Först av allt. Jag har en g-punkt. Jag kan känna den med mina fingrar, och känna hur den ytan skiljer sig från ytorna runt omkring. Hur ska jag beskriva den, lite grand som ett tvättbräda kanske?. Jag vet också hur jag reagerar när g-punkten berörs. Är jag inte upphetsad känns det inget särskilt, eller kanske till och med lite obehagligt. Om jag är upphetsad är det underbart och tryck mot g-punkten ger starka, blandorgasmer som ibland får mig att känna mig ett med Universum.

För mig är punkten alltså påtaglig. Och det finns egentligen ingen koppling mellan g-punkt och att knulla. Det handlar om att röra vid g-punkten och det kan lika gärna ske vid solosex, med hjälp av fingrar eller med hjälp av sexleksaker.

Och jag vet att de flesta av mina kvinnliga kurskamrater som nu är sexsibilitycoacher håller med mig. De har också g-punkter. För att inta tala om Ylva Franzén - läs hennes bok Orgasmera mera, så får du mer kunskap om mycket kring orgasmer och där finns så klart g-punkten med.

Men forskare är ju ändock forskare. Och de ska bevisa saker. På ett vetenskapligt sätt. Och ibland undrar jag lite vad en del av dem håller på med (och ibland varför).

Läser en artikel i Expressen som trumpetar ut att g-punkten inte finns: G-punkten är en illusion och existerar inte. 

De hänvisar till en tvillingstudie som ska ha bevisat detta faktum. Deras källa är Daily Mail. Så jag söker på g-spot på deras hemsida.

Nu börjar det bli roligt. Jag får fram två artiklar. En är knappt två år gammal.  

Rubrik:

Den goda nyheten är att g-punkten finns, den dåliga nyheten är att alla kvinnor inte har den.

Så långt så stämmer alltså min egna observationer. Jag vet att jag har en. Jag vet att andel andra kvinnor har en, men jag kan inte med säkerhet säga att alla har en (även om jag tror det.)

G-punkten "upptäcktes" av den tyske gynekologen Ernst Grafenberg 1950 (där av bokstaven g).

Ända sedan dess har forskarna varit oense om dess existens. 

Men i artikeln från 2008, som hänvisar till de italienska forskaren Emmanuele Jannin vid universitet i L'Aquila, står det att skanningar som har genomförts med ultraljud visar att det finns anatomiska skillnader mellan dem som påstår att de har en g-punkt och dem som inte har det. De som sa att de hade en g-punkt  hade det slags tjockare räfflade hud än andra. Artikeln säger också att det finns något slags kemiska markörer i det här området som visar att det finns en g-punkt (jag har inte riktigt satt mig in i vad det innebär, men jag låter det bero). 

Till Daily Mail säger Jannini:

– För första gången går det att avgöra om en kvinna har en g-punkt genom att använda en enkel, snabb och billig metod.

(En liten parentes. När jag söker på Jannin och universitetet i L´'Aqila lyckas jag inte hitta en direktlänk. Däremot fann jag ursprungsartikeln, den som Daily Mail hänvisar till, vilket var en artikel i New Scinetisit i februari 2008. Den finner du här.

Och då bläddrar jag vidare till de senaste rönen. Häromdagen slogs det alltså fast att g-punkten inte finns. Ungefär så här inleds artikeln i Daily Mail:

Forskare som har studerat 1800 kvinnor har inte funnit några bevis för kvinnans erogena zon. De tror att det kan vara ett utslag för kvinnors inbillning, som har uppmuntrats av tidskrifter och sexterapeuter.  

Det är himla intressant att läsa den här artikeln - som i dagarna publiceras i en engelsk vetenskaplig tidskrift.

"G-punkten förmodas vara ett litet område på den kvinnliga kroppen där nervändar är koncentrerade. Om de aktiveras av en sexuell partner, så förmodas den ge överdådig sexuell njutning. Sexterapeuter har gjort karriärer genom att säga till kvinnor att de kan öka känslan i g-punkten genom att äta viss kost eller att träna på ett visst sätt."

Intressant åsikt, säger jag då. Min erfarenhet är denna: Det kan vara bra att ha tillgång till en partner, men absolut inte nödvändigt. De första gångerna min g-punkt stimulerades var det inte särskilt skönt, utan snudd på obehagligt, men jag anade en potential. I dag ger beröring, i rätt upphetsningsgrad, oerhört sköna orgasmer. Och berättar sexterapeuter för kvinnor om denna möjlighet till njutning, tja, då vill jag gratulera de kvinnor som hittar dit!

 Har du en sexleksak där du ska stimulera g-punkten. Om du får tro de engelska forskarna kan du typ lika gärna slänga den. 

(Men jag säger att de har fel, fel, fel)

En av orsakerna till att de engelska forskarna Tim Spector och Andrea Burri har genomfört studien, som publiceras i The Journal of sexual medicine där 1800 kvinnor (enäggs- och tvåäggstvillingar) i åldrarna 23-83 deltog, var att de ville "trösta" de kvinnor som anser att de inte har en g-punkt, med att de är helt normala...

Tim Spector säger till Daily Mail:

– Det här är den klart största studien som har genomförts och den visar rätt bestämt att tanken om en g-punkt är subjektiv.

Andrea Burri fyller på:

– Jag brydde mig om kvinnor som var rädda att de saknade g-punkt och därför led av käsnlor av att vara otillräckliga eller att inte kunna prestera tillräckligt. Det är rätt oansvarigt att hävda att något existerar som aldrig har bevisats och utöva påtryckningar på kvinnor och män.

Logiken i undersökningen är denna: Fråga tvillingar om de har en g-punkt. Om de är enäggstvillingar (som har samma gener) så måste båda rapportera att de har en g-punkt, annars finns det inte. Men forskarna fann ingen sådan samstämmighet. Det var ingen större samstämmighet bland enäggstvillingarna än bland tvåäggstvillingarna.

Över hälften av deltagarna, 56 procent, uppgav att de hade en g-punkt. Gemensamt för dem var att de var yngre och mer sexuellt aktiva.

Hm, tänker jag. För tio år sedan visste jag inte att jag hade en g-punkt. Jag hade inte känt efter. Jag visste inte vad jag skulle leta efter. Så vad är det som säger att det inte också gäller de som deltog i undersökningen. Varför inte tolka svaren som att 56 procent visste att de hade en g-punkt, medan övriga inte visste...

Jag gläder mig faktiskt åt att artikeln avslutas med att den amerikanska sexologen Beverly Whipple (som själv forskat om och skrivit en bok om g-punkten) kommenterar ovanstående forskning med att den är bristfällig och inte har hänsyn till deltagarnas sexliv..

 

I