Vågar du välja om du ska kramas eller inte?

Vi lever i de förlovade kramarnas land.

Men så har det inte alltid varit.

Och frågan är: Kramar du frivilligt?

Säger du ja när du verkligen vill och nej när du föredrar ett handslag?

En ny, närmare kultur, kräver större medvetenhet.

Jag läser i Sydsvenskan i dag om attackkramare. Människor som urskiljningslöst kramar vem som helst. Det är naturligtvis inte bra. En bra kram är ett samspel mellan två (eller flera) människor som kramas. Som vill våga komma lite närmare. Som tycker om att ha kroppskontakt med dem de möter.

Själv lever jag i en kultur med många och långa kramar. I våras ordnade vi till och med en kram-flash-mobb, där deltagarna kramades i de 20 sekunder som krävs för att få igång måbra-horment oxytocin. Hundratals personer möttes på centralstationerna i Stockholm och Malmö för att manifestera att de vågade komma närmare.

Strax innan hade jag läst Oliver Glees numera virala artikel i The Local om svenskarnas nya kramvanor, om att vi väldigt snabbt blir ”hugging friends forever” och om hur han hade det lite svårt med att förhålla sig till den här snabbt påkomna intimiteten och kravet på att kramas vid alla möten.

Jag älskar verkligen att kramas, men bara med den som själv vill krama mig. Det finns människor som jag inte har lust och kramas och jag kan känna mig trängd av en attackkramare.

Som jag ser det är det otroligt viktigt att vi var och en känner in dels om vi vill krama den vi just nu möter och dels försöka lägga märke till om den andre personen verkar intresserad av en kram.

Det enklaste är ju att helt enkelt fråga:

– Får jag ge dig en kram.

Varför gillar så många att kramas då? Caroline Johansson, som är doktor i psykologi och förra året disputerade med en avhandling om beröringsrädsla säger till Sydsvenskan:

– Det som händer psykologiskt när man blir kramad är att man känner sig omtyckt och accepterad och som en del av en gemenskap. Att man inte är ensam. Beröring kan därmed också fungera mycket tröstande och inte minst lugnande. Rent fysiologiskt i kroppen leder fysisk beröring, som till exempel kramar, till att nivån av kortisol minskar vilket i sin tur leder till förbättrad fysisk och psykisk hälsa, säger hon.

Sydsvenskans artikel om kramandet som är klart läsvärd. Den berättar en del om kramandets historia och ger några tips om hur vi kan förhålla oss till kramande och gränssättningar.