Söndagsskolan: När väljer du att gå till attack?

Det finns några försvarsmekanismer som jag tror aktiveras i reptilhjärnan. De handlar om att gå till attack, att fly, gå i chock eller att spela död. För dessa mekanismer används ständigt i djurvärlden.

Det gör att de kan vara svåra att hantera. Attacken, flykten eller att spela död sker blixtsnabbt, och ofta automatiskt. Du känner dig hotad av något skäl och för att rädda ditt liv så försvarar du dig.

Det går givetvis att omvandla ett automatiskt och omedvetet beteende till ett medvetet. När du ser vilka försvarsmekanismer som triggas igång, kan du stanna upp, ta några andetag, och välja något annat. 

Därför kan det ibland vara svårt att genomskåda när du använder attacker för att försvara dig. Du kanske inte ens ser att det är det du gör, att det är din huvudprogrammering.

Attackerna kan både ske direkt – som att slå någon på käften, eller att högljutt gräla – eller de kan ske mer subtilt. När någon till exempel säger ”Det var ditt fel…” är det ett sätt att säga att ansvaret är ditt och det är ett sätt att gå till attack.

Om du är en person som ofta går till attack är det troligen något du har tränat upp genom livet – därför kan det ta tid att träna in ett nytt beteende. Men det går. 

Vissa människor har lättare för att attackera – och vissa är så rädda för attacker att de mer eller mindre automatiskt ger efter för den som attackerar.

Det kan vara svårt att genomskåda att attacken faktiskt är en försvarsmekanism. Det handlar om att anfall är bästa försvar. Ibland kan attacken bestå av ord. Det kan vara någon som pratar på så att andra inte får chansen att sticka emellan med minsta fråga. Den som håller ordflödet har kontroll över situationen och ser till att inga obehagliga frågor kan ställas.

Så här kan en attackerare gå till väga:

– Jag känner mig ledsen just nu.

– Varför är du ledsen?

– Jag upplever att jag inte blir så sedd i vår relation och skulle önska att du oftare sa att du älskar mig.

– Så du menar att jag gör fel?

– Nja, jag försöker bara uttrycka en önskan och ett behov jag har.

– Nu blir jag riktigt förbannad. Du säger att jag är okänslig, att jag inte bryr mig om dig. Du har sårat mig djupt.

– Å förlåt, det var inte meningen.

I det här fallet börjar det med att den ene känner sig ledsen och det slutar med att denne för trösta den som använder attack som försvarsmekanism.

Din läxa:

I vilka situationer använder du attack som försvarsmekanism? 

Charlotte Rudenstam är författare och coach, och vill bidra till att du blir en hundraprocentare.

Läs gärna boken 100% Charlotte - Ta ditt inre ledarskap